Författare Ämne: Inkomstens storlek och klimatet  (läst 201 gånger)

Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
Inkomstens storlek och klimatet
« skrivet: 7 september 2019 kl. 12:27:09 »
Detta som här redovisas är genomsnittliga siffror och vi som enskilda individer kan ju skilja oss från snittet.

Men inkomstens storlek  har stor betydelse för hur stor miljöpåverkan vi åstadkommer.

I genomsnitt så släpper en ”svensk” medelinkomsttagare ut 10 ton CO2. Om inkomsten ökar eller minskar med 40 000 kr per år innebär det i genomsnitt att utsläppen ökar/minskar med 2 ton.

Skillnaden mellan en som tar hänsyn till miljön och en som inte gör det är 400 kg per år i utsläpp av CO2.

Alltså i genomsnitt så är inkomstens storlek mera betydelsefull än om vi är uppger att vi är miljömedvetna.

https://www.di.se/hallbart-naringsliv/darfor-har-brasiliens-trump-ratt-om-norge/
........

Ett problem med att vara miljömedveten är att det åtminstone delvis kan bli billigare. Du förbrukar kanske mindre el, du går och cyklar mer och äter kanske också billigare mat. Inte nödvändigtvis men möjligt. Då ökar i praktiken din tillgängliga inkomst.

.........

0m man är en effektiv sparare så minskar ju avtrycket på kort sikt men du får ändå en inkomstkälla. Om man använder denna enligt FIRE och minska inkomst från arbete så kommer dina livscykelutsläpp möjligtvis minska. Gör man inte detta så får man så att säga inkomst från arbete och kapital.

..........

Vilka reflektioner kan man göra kring detta?





Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
SV: Inkomstens storlek och klimatet
« Svar #1 skrivet: 7 september 2019 kl. 14:35:25 »
Jag börjar med att reflektera själv. För mig har det personligt och i ett av de uppdrag jag haft och har åstadkomma en minskning av utsläpp av fossil CO2.

På sätt och viss är diskursen onödig i detta forum.

Trots allt har jag en mycket positiv erfarenhet av att minska utsläpp av fossilt CO2 är möjligt. Så jag har varit förundrad att de faktiska utsläppen inte minskar. den ekonomiska tillväxten är större än effektiviseringar och minskningar.

I rätt social miljö är detta möjligt men inte där resonemang ocgh handlingsvilja saknas. Min bostadsrättsförening saknar detta. Jag har lämnat dess styrelsen efter att jag tillsammans med andra kunnat kraftigt förbättratekonomin men energiförbrukningen har ökat trots satsningar i effektiviseringar.

I det aktiebolag jag har uppdrag i så har arbetet delvis varit som att skära i smör bara man tar viss hänsyn till att man jobbar med lönsamheten. Resultatet är att iman är ett industriellt bolag som internt är helt befriad från fossila saker. Vd varit engagerad, intresserad, stolt och lyssnade.

Själv har man stegvis försökt tänka till. Vi är ju i viss mån lågkonsumenter från början. Bilen kör jag på HVO 100 som ju är en syntetisk diesel gjord på avfall. Konsumtionen av oxkött och lamm minskat. Klädkontot är litet framförallt i förhållande till köpta nya plagg. Gjort en genomgång av elförbrukningen och beställt solpaneler. Har igång en egen liten produktion av ved till kaminen.


Rockström har idag en något deppig krönika om att vi misslyckats att helt  frikoppla den ekonomiska tillväxten från utsläpp. Det är ju sant.


https://www.svd.se/onsketankande-med-gron-tillvaxt--vi-maste-agera




Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
SV: Inkomstens storlek och klimatet
« Svar #2 skrivet: 15 oktober 2019 kl. 06:54:16 »
Här är en studie om konsumtionsmönster och lycka. De som valde att bli lågkonsumerande var lyckligare än de som valde en annan strategi.

https://www.aktuellhallbarhet.se/forskare-minskad-konsumtion-bra-for-planeten-och-lyckan/


Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
SV: Inkomstens storlek och klimatet
« Svar #3 skrivet: 16 oktober 2019 kl. 17:54:03 »
Dagens Industri presenterade nyckeltal för hur börsbolag påverkar klimatutsläpp. Det finns ett internationellt system för hur sådant skall räknas ut.

Man delar in utsläppen/påverkan i tre egentligen fyra kategorier.

Scope 1 är utsläpp som kommer från den egna verksamhetens utsläpp.

Scope 2 är utsläpp som kommer från el, värme eller kyla.

Scope 3 är indelad i påverkan som sker uppströms eller nedströms. Uppströms är exempelvis råvaror, medarbetarnas resor till och från jobbet m m. Nedströms är påverkan som sker av produkten under leverans, användning eller när den skall återanvändas eller slängas.

......
Alltså detta är ett sätt att registrera och mäta hur utsläppen av klimatgaser kan göras. Den kan ju i princip användas användas av all typer av organisationer samt av enskilda individer.


Ofta, dock inte alltid, leder arbete med att begränsa sin miljöpåverkan till lägre kostnader.

 Även sådana åtgärder som leder till mindre kostnader görs ibland inte av många olika skäl såsom okunskap, förändringsovilja, intern konkursens om pengarna, olika avdelningar, konflikter, direkt motstånd och annat.
............

Hur ser det då ut för mig och det bolag som jag verkar inom?

Bolaget är fossilfri i scope 1. Att jag bara är nästan fossilfri i scope 1 beror på att bilen drivs av HVO 100 men att jag använder bensin i gräsklippare och grästrimmer. Motorsåg är dock elektrisk.

I scope 2 är jag helt fossilfri men bolaget bara nästan genom att det finns reservproduktion som köps utifrån. Egentligen blir saker köpta utifrån scope 3 även om de tillfälligt ersätter sin egen produktion.

I scope 3 kan det nog finnas förbättringar.




« Senast ändrad: 17 oktober 2019 kl. 15:03:25 av Trendsökaren »

Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
SV: Inkomstens storlek och klimatet
« Svar #4 skrivet: 19 oktober 2019 kl. 10:55:12 »
Det är ganska förvånande men bra att Sveriges främsta affärstidning skriver om scope 3. Nästan ingen i världen vet vad scope 1, 2 och 3 betyder. Men snart vet fler.

Men gårdagens artikel i DI handlar om svårigheten med scope 3 eftersom många bolag inte redovisar sådan påverkan på klimatutsläpp. Alltså scope 3 handlar om saker man köper in samt hur det man säljer senare påverkar och eventuellt kan återvinnas.
https://www.di.se/nyheter/jamforelsen-haltar-nar-borsbolagens-utslapp-synas/

Är nu detta viktigt för mig som småsparare. Andelen hållbara fonder och enskilda aktier med hållbarhet som tema ökar nu. Hörde också igår någon påstå att detta kommer att leda till en premievärdering av sådana aktier.

Jag har indirekt mött sådana aktörer som skapat en diskussion om fossilfrihet innan vi blev fossilfria i scope 1 och 2. Skälet till dessa frågor berodde, enligt uppgift på långivares frågor.






Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
SV: Inkomstens storlek och klimatet
« Svar #5 skrivet: 26 oktober 2019 kl. 10:23:24 »
Det går självklart skriva närmast oändligt om att spara och effektivisera.

Centralt att förstå är tidsaspekten speciellt om man skall plocka de lägst hängande frukterna. De lågt hängande frukterna är sådant som inte kostar något att plocka. Alltså gratispengarna.

Ibland är snabbheten i genomförande helt avgörande. Skall ta ett eget exempel. Vi köpte en insatslägenhet som vi ville ha. Men kollade dåligt föreningen. Kom snabbt in i styrelsen vilket visade mig att man inte hade någon enda idé om hur man skulle göra något billigare, marginaler fanns inte och man hade vant sig vid att avgiften höjdes efter pensionens utveckling. Men vid något tillfälle efter mycket stillsamma frågor rusade ordförande hem.

Min strategi blev att agera snabbt och totalgranska alla kostnader. Avsikten var att nå en betydande ränta på räntaeffekt genom att kunna kraftfullt amortera. Men då måste man kraftigt minska kostnaderna mer än inflation och rimligt underhåll.

På tio år kom räntekostnaden att minska från över 1,6 miljoner kr till 0,7. En del beror på lägre ränta efter upphandling av lån men en tredjedel av lånen är borta och mycket kunde ske i början. Detta genom att kapa överlikviditet. Alltså pengar som skvalpade i något meningslöst konto blev extraamortering.

Märkligt kunde man få ner kostnaderna på nästan samtliga utgiftsposter. Avfallshanteringen drygt 40 % lägre kostnader genom upphandling och kontroll av antalet kärl. El 50 %. Släckte ner den fasta telefonen i kontoret. Konkurrensutsatte huvudorganisationen med gräsklippning/snöröjning och trappstädning.
De kom senare att ge oss ett lägre pris på ekonomihanteringen. O s v. Även fakturan från  ComHem granskades med lägre kostnader som följd.

Två pensionärer fick liter fast arvode för små reparationer.

Det fanns ingen skillnad på små eller stora utgifter. Snarare var det hur enkelt varje åtgärd var. Så enklast först. Så upphandlingen av trappstädningen kom senare. Vi tog in en städfirma på intervju för att få direktiv hur man gjorde en sådan upphandling.

Fönsterputsningen upphandlades inte utan vi ringde och diskuterade oss fram till att en del fönster kunde putsas mera sällan.

Under åren har vi också sänkt avgiften, fått gratis tv och bredband.

Jag kom senare att lämna denna styrelse.

Tid är pengar.

.................

Det är säkerligen inte så enkelt att snabbt minska sina egna privata kostnader inklusive olika former av miljöpåverkan. Man sitter fast i en väv av vanor och upplevda sociala förväntningar och kanske inte vet hur man gör.

Men hur är det för andra. Tänker ni på att tid är pengar även när det gäller att minska kostnaderna?

Samtidigt måste man ju vila och klara ett vardagsliv.







« Senast ändrad: 26 oktober 2019 kl. 10:45:11 av Trendsökaren »

Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
SV: Inkomstens storlek och klimatet
« Svar #6 skrivet: 27 oktober 2019 kl. 12:50:40 »
just nu håller jag på att isolera något på Torpets vind. Något lönsamt fast ingen revolution revolution eftersom det av praktiska skäl inte går att isolera hela vinden. Delar av vinden är ett oisolerat sommarrum och med låg takhöjd.

Klart är väl att energiförbrukningen minskar något, möjligtvis att komforten ökar både under sommaren och den mera kalla årstiden.

Men ökar värdet på Torpet? Hittar inga uppgifter snabbt på detta men en artikel om forskning på fastigheter.

Det tycks såsom att värdet eventuellt kan öka samt att vakansgraden kan minska. Det senare skulle kunna bero på på att komforten ökar. Men det finns en viss skillnad på litteraturgenomgången och själva studien Sweco gjort.
http://belok.se/download/genomforda_projekt/2013_01%20Byggnaders%20vardeokning(2).pdf

För oss är frågan om Torpets eventuella värde något hypotetisk. Vi befinner oss inte i någon bostadskarriär.
« Senast ändrad: 27 oktober 2019 kl. 13:10:01 av Trendsökaren »

Trendsökaren

  • Fullständig medlem
  • ***
  • Antal inlägg: 157
    • Visa profil
SV: Inkomstens storlek och klimatet
« Svar #7 skrivet: 10 november 2019 kl. 10:16:26 »
SCB:s senaste statistik visar att utsläppen av växthusgaser ökar.
https://svenskafire.se/Themes/default/images/collapse.gif

En del sköter sig mycket väl som transportnäringen och tillverkare av el och värme har kraftiga minskningar. Det som sticker ut mest i ökade utsläpp är offentlig förvaltning och hushållen. Observera att man måste ta siffrorna med en viss försiktighet men detta tål en del reflektion. Stolt är jag själv dock att det bolag där jag har uppdrag i tillhör de absolut bästa i klassen vilket i och för sig tagit många år att bli. Som litet hushåll har vi varje år lyckats både förbilliga driften samt också bli helt fossilfria med undantag av vår Klippo.

I Stockholm har det åratals verkat som utsläppen på Hornsgatan är världens centrum men läser i veckan att Stockholm inte ens har en sopsortering värt namnet. Det är en del år sedan jag till några tjänstemän påpekat direkta negativa felaktigheter om det fossilfria bränslet HVO som de skrev om på sin hemsida. Nu struntar jag definitivt inte i utsläpp av partiklar utan tvärtom. Men det behövs inte ineffektiva åtgärder som zoner för vissa bilar. Effektivt och billigt är det att elektrifiera bussar och transporter inklusive taxi. Detta kan politiken styra över genom upphandling och idag blir det inte dyrare.

Professorn i miljöekonomi Thomas Sterner gav i veckan en bra kommentar till Borås ambitioner att alla utsläpp inom kommunen skulle minska 16 % årligen. Tomas påpekade med ett litet försiktigt leende att de nog skulle fokusera på sin egen verksamhet. Någon intervjuad boråsare trodde att nu skulle det bli bistra tider. Grejen är att släppa ut mindre inte leder till fattigdom utan rätt utfört blir kostnaderna lägre eller oförändrade totalt sett och gör läxan där man kan påverka. Detta är dilemmat genom att konsumtionsutrymme kan öka eller eventuellt sparutrymmet kan öka. Men det senare är nog inte det vanligaste.


Igår var jag på barnkalas. När jag gicjk igenom det relativt nybyggda bostadsområdet var det bara SUVar framför husen. Suck.


 
« Senast ändrad: 10 november 2019 kl. 17:29:49 av Trendsökaren »