Nyliga inlägg

Sidor: 1 ... 8 9 [10]
91
Privatekonomi / SV: Belopp tjänstepension, vad är rimligt?
« Senaste inlägg av LinneaH skrivet 9 april 2019 kl. 22:18:05 »
47 år, ca 475 000:- i vanlig tjänstepension. Har jobbat lågavlönat först, sen pluggat länge. Men de senaste 15 åren har det varit bättre, det är från den här tiden tjänstepensionen kommer.

Utöver det har jag löneväxlat de senaste 5 åren och där är värdet nu ca 525 000:-.

(Himla kul när jag nu kollade att det var precis över miljonen tillsammans).

Mannen 49 år har 1,9 miljoner (inklusive löneväxling, jag kan inte se den uppdelad). Han har "alltid" jobbat, inte studerat heltid efter gymnasiet. Så inga studielån heller.
92
Investera / SV: Hur jag investerar
« Senaste inlägg av Solnamannen skrivet 8 april 2019 kl. 11:48:49 »
Eftersom jag får lön i SEK och har flertalet svenska aktier känns det som läge för lite riskspridning mot andra valutor.
Det viktigaste är inte i vilken valuta du får din inkomst, utan vilken valuta du behöver för att betala dina löpande kostnader. En buffert ska man givetvis ha i den valutan, om man inte bor i Venezuela eller Zimbabwe (då är nog Kreugerrand en bra idé).

Det här med "svenska aktier" och valutarisk; man behöver vara medveten om att även inom ett bolag som Ericsson eller Volvo så finns det hundratals om inte tusentals olika kontrakt/pengaflöden som skapar valutapositioner/risker. Bolagen köper in komponenter från olika länder i olika valutor, man har personal, kontor och fabriker i olika länder och betalar löner och hyra i olika valutor - för att inte tala om att man sedan säljer sina produkter i olika länder och olika valutor. Återigen, bara för att Ericsson och Volvo är noterade på Stockholmsbörsen och handlas i SEK betyder inte det att en investering i dessa aktier är ett "bet" i SEK. Att sådan här bolag valutasäkrar betyder bara att de säkerställt sitt eget behov i exempelvis USD eller EUR till en given kurs under en begränsad tid. Det gör inte att valutarisken försvinner, lika lite som att du (om du har mycket lån) blir av med din räntekänslighet genom att binda räntan 1-2 år.

Samtidigt skulle jag inte rekommendera någon att bara placera sina långsiktiga investeringar i 20-30 st svenska bolag, det känns smått vansinnigt ur ett riskperspektiv när man mot extremt låg kostnad kan sprida bolagsrisken på tusentals innehav i hela världen.
93
Do it yourself / SV: Vad är egentligen värt att odla själv?
« Senaste inlägg av Ekonomitankar skrivet 8 april 2019 kl. 11:40:47 »
Jag har odlat tomater, chili, basilika, timjan etc på balkongen med relativt god (biologisk) framgång. Emellanåt är det givetvis rätt charmigt att ha lite grönska på balkongen, pyssla och vattna lite... Men jag har ändå landat ut i att hålla detta till ett minimum då det under högsommaren i princip behöver vattnas varje dag om det är soligt ute, och det blir ju bara ännu en sak på "att-göra-listan" att behöva ta hänsyn till... Att låta det begränsa mitt umgänge eller resande framstår än mer galet när jag konstaterar att alternativkostnaden för att köpa motsvarande den skörd jag fått på ICA är typ 100 kr.

Jag har ett par kaktusar i söderläge...  ;D

Jag hade samma "problem" att jag bara adderade en sak till listan över allt jag ska göra, inte så mycket frihet i det, men i somras installerade jag droppbevattning som styrs av solcell. Jag fyller en tunna med sjövatten och så sköter det sig självt. Räcker jättebra med att vattna krukor vid entren osv.
94
Privatekonomi / SV: Belopp tjänstepension, vad är rimligt?
« Senaste inlägg av Ekonomitankar skrivet 8 april 2019 kl. 09:39:48 »
45 år och 314 tkr i tjänstepension. Några år utan tjänstepension sätter spår.
95
Privatekonomi / SV: Belopp tjänstepension, vad är rimligt?
« Senaste inlägg av k00lix skrivet 7 april 2019 kl. 20:03:45 »
Jag fyller 30 i år och har 90.000:- i tjänstepension så du ligger nog bra till
96
Investera / SV: Hur jag investerar
« Senaste inlägg av Smålänning skrivet 7 april 2019 kl. 19:32:34 »

En liten, normalstor cash buffert för någon som är under 55 år (mer än 10 år kvar till pension) gör man nog rätt i att ha i SEK på ett inlåningskonto med insättningsgaranti. Försöka få så mycket ränta som möjligt. Problemet uppstår snarast om cash buffert är lite större än normalt/rimligt. Alltså, pengar som sak investeras men som du av någon anledning inte vill investera nu. Vilket väl kan kopplas till forumdiskussionen om hur man ska göra om man finner sig med en stor påse cash som man inte behöver inom 10 år, och alltså vill investera långsiktigt. Sätter du dem i väntrummet för att investera senare finns det i mitt tycke poänger med att ha det i andra valutor än SEK (som är en skvalpvaluta). Min premiepension är sedan sommaren 2017 delvis placerad i räntebärande värdepapper i USD och EUR, men jag har inte motsvarande möjlighet med min tjänstepension. Vad som kan vara värt att tänka på är att trygga räntebärande värdepapper idag mycket väl kan ge så låg ränta att det inte täcker avgiften för fonden. Då går du alltså minus i absoluta tal (för att inte tala om reellt). Dessutom tar du ränterisk om obligationerna fonden köper har >12 mån löptid. Av detta skäl kan det vara rationellt att istället parkera pengarna på valutakonton, även om man där inte får ränta.

Rent generellt tycker jag småsparare inte ska fokusera så mycket (eller alls) på valuta. Man håller sig med en cash buffert som är anpassad för din livssituation, i den valuta man har sina utgifter i - och långsiktiga investeringar sprider man företrädesvis i tusentals aktier i dussintals länder, och får då i praktiken miljontals valutapositioner som "går åt alla håll"*.

Tack för tipsen. Känner mig inte erfaren nog för att pilla pensionen, och eftersom det är lång tid innan jag planerar att sluta arbeta räknar jag med att börsen ändå är det bästa alternativet. Jag hoppas också att tjänstepensionen ska göra att pensionen faktiskt täcker mina levnadsomkostnader som pensionär, vilket ju verkligen inte är självklart om man har lägre inkomster och saknar tjänstepension. Är också defensiv så till vida att belåningen på huset är mycket låg och en liten buffert finns. Fondsparandets syfte är mer oklart, främst trygghet att falla tillbaka på. Men eftersom det finns ganska mycket trygghet i min ekonomiska situation även utanför fondportföljen tillåter jag mig att "leka" lite med dessa pengar efterom jag ändå har visst intresse för att följa börsen /världsekonomin. Eftersom jag får lön i SEK och har flertalet svenska aktier känns det som läge för lite riskspridning mot andra valutor. Gissar att SEK skulle tappa i värde vid en allmän lågkonjunktur. Men visst, det är ju inte givet att det är räntefonder eller ens valutor som gäller som alternativ, jag skulle ju kunna köpa exempelvis amerikanska eller kanadensiska REITs istället men även om dessa kan vara förhållandevis stabila får man ju trots allt exponering mot börsen...
97
Investera / SV: Hur jag investerar
« Senaste inlägg av Solnamannen skrivet 3 april 2019 kl. 10:20:28 »
Strax efter att PoP stängt försökte jag förresten kontakta dig genom att skriva en kommentar till ett äldre inlägg på din blogg. Fick svaret att inlägget skulle granskas, men sedan hörde jag ingenting mer....något fel även på bloggen?

Inget fel på bloggen, jag har bara inte varit aktiv och haft koll på den.

Jag har inte sålt några aktier, men amorterade av belåningen och började därefter spara likvider. Nu sitter jag med fyra månaders likvider på lönekontot. Eftersom jag har lön i SEK, och äger företrädesvis svenska aktier känns det som att lite riskspridning vore på sin plats. Amatör som jag är vet jag inte ens vad ett valutakonto innebär. Bloggaren Cornucopia föreslår i sitt inlägg https://cornucopia.cornubot.se/2019/03/diversifiering-av-likvider-bort-fran.html räntefonder i utländsk valuta för detta syfte - tror du dylika fonder i en vanlig aktiedepå skulle kunna ge något sånär likartad effekt?

En liten, normalstor cash buffert för någon som är under 55 år (mer än 10 år kvar till pension) gör man nog rätt i att ha i SEK på ett inlåningskonto med insättningsgaranti. Försöka få så mycket ränta som möjligt. Problemet uppstår snarast om cash buffert är lite större än normalt/rimligt. Alltså, pengar som sak investeras men som du av någon anledning inte vill investera nu. Vilket väl kan kopplas till forumdiskussionen om hur man ska göra om man finner sig med en stor påse cash som man inte behöver inom 10 år, och alltså vill investera långsiktigt. Sätter du dem i väntrummet för att investera senare finns det i mitt tycke poänger med att ha det i andra valutor än SEK (som är en skvalpvaluta). Min premiepension är sedan sommaren 2017 delvis placerad i räntebärande värdepapper i USD och EUR, men jag har inte motsvarande möjlighet med min tjänstepension. Vad som kan vara värt att tänka på är att trygga räntebärande värdepapper idag mycket väl kan ge så låg ränta att det inte täcker avgiften för fonden. Då går du alltså minus i absoluta tal (för att inte tala om reellt). Dessutom tar du ränterisk om obligationerna fonden köper har >12 mån löptid. Av detta skäl kan det vara rationellt att istället parkera pengarna på valutakonton, även om man där inte får ränta.

Rent generellt tycker jag småsparare inte ska fokusera så mycket (eller alls) på valuta. Man håller sig med en cash buffert som är anpassad för din livssituation, i den valuta man har sina utgifter i - och långsiktiga investeringar sprider man företrädesvis i tusentals aktier i dussintals länder, och får då i praktiken miljontals valutapositioner som "går åt alla håll"*. Den ultimata riskspridningen. På kort sikt kanske du kan lura dig att tro att det relevanta är hur din köpkraft utvecklas i relation till dina kollegor eller dina grannar, men på längre sikt är det ganska uppenbart att det är mer relevant att jämföra din köpkraft med resten av världen (hela världen). Vill du säkerställa ekonomisk makt (köpkraft) i ett kapitalistiskt samhälle så ska du äga produktionsmedlen (fritt citerat Karl Marx).


*Se exemplevis på ett bolag som Apple. De betalar direkt och indirekt lokalhyra och löner i dussintals länder, i mängder av olika valutor. De köper in råvaror från olika delar av världen, i olika valutor. De säljer sedan sina produkter i hela världen - i världens alla valutor. Bara inom Apple finns tiotusentals olika valutapositioner som tillsammans skapar en viss "nettoeffekt" som inte behöver ha ett smack att göra med var bolaget grundades, var huvudkontoret ligger, var fabrikerna ligger, var ägarna finns - eller vilken valuta bolagets aktie handlas i. Vilken valuta en aktie handlas i (Apple handlas i USD) har ingen som helst inverkan på valutarisker. Apple är en aktie av närmare 3000 st i min aktieportfölj, den står för 1-2 % av portföljen.

98
Investera / SV: Investera i hyresfastigheter ?
« Senaste inlägg av Solnamannen skrivet 31 mars 2019 kl. 15:32:04 »
Här brukar man väl ha varje fastighet i ett eget AB?
Handlar också om skillnaden i skatt mellan att sälja fastighet (bokfört värde vs försäljningspris) jämfört med att sälja aktier i dotterbolag. Se ex "kattrumpan".

Det ställer dock till problem med finansieringen. Enligt aktiebolagslagen vore det otillåten värdeöverföring att köpa aktierna i ett bolag och finansiera köpet med lån säkerställda av tillgångar i det förvärvade bolaget. Huvudregeln kan enkelt sägas vara  att man ställer säkerheter för lån nedåt i en koncernstruktur, inte uppåt.

I praktiken kan ju fastighetsaffärer ha skett på det här sättet i decennier, varför den fastighet värd 40 mkr som du nu ska köpa via (skuldfritt) bolag, har ett bokfört värde om 5 mkr. Det skulle få intressanta följder för balansräkningen om du lånade upp 25 mkr i bolaget mot säkerhet i fastigheten, och delade ut pengarna (ej fritt eget kapital => negativt eget kapital).

99
Filosofi & Personlig utveckling / SV: Ikigai
« Senaste inlägg av Solnamannen skrivet 31 mars 2019 kl. 15:15:39 »
Hur kommer man runt det?
Det hela är ju i teorin väldigt enkelt; om vi ska ha någon kaka kvar imorgon så kan vi inte äta upp all kaka så fort vi får den. Jag tror att man bör börja i att fråga sig varför man tycker sig behöva äta upp alla kaka direkt när man får den. Detta är inte minst intressant eftersom de flesta människor idag får (och äter) mycket mer kaka än de gjorde för 5-20 år sedan (sk livsstilsinflation).

Hur kommer det sig att de flesta människor kategoriskt övertygar sig själva om att för att upprätthålla sitt människovärde så behöver vi belöna/unna oss med gratifikationer (kaka) motsvarande ett monetärt värde om exakt vad vi tjänar - eller mer (låna).

Det tycks mig som att många människor faktiskt kämpar med sitt egna, upplevda människovärde. Omdömeslös och överdriven konsumtion i detta läge är lite som att en person som mår dåligt över att vara överviktig går lös för 500 kr på ett konditori (apropå kaka). Kortsiktigt ger det en liten (fysisk och mental) sockerkick. Lite som en hund blir glad över att få en hundgodis. I längden blir personen bara ännu fetare, och mår ännu sämre. Och det som är värst för oss är kanske inte att vi konsumerar för mycket, är skuldsatta, "feta" etc - utan att vi själva genom att upprätthålla de här destruktiva processerna ständigt påminner oss själva att vi inte är värda mer/bättre. Apropå vårt upplevda människovärde.

Tro mig, du kan "shara" och se tusentals okända människor "lajka" varenda pryl du äger och varje aktivitet du ägnar dig åt tills fan tar dig... Det kommer inte ge dig nämnvärd tillfredsställelse så länge du inte respekterar och älskar dig själv.


Investeringar: att inte se havet för allt vatten
Sedan ska tilläggas att ett stort skäl att folk inte "investerar" är för att man föreställer sig att ex cash (SEK) på konto eller den egna bostaden är en trygg, stabil ö - och allt annat framstår i relation till det som ett vildsint, rörligt och läskigt hav. Sanningen är dock att när det gäller ackumulerade ekonomiska resurser så finns inga trygga öar. Det är bara ett enda stort hav. Allt flyter. Allt rör sig. Titta på värdet på ditt sparkonto och din bostad senaste 2-3 åren, sett i USD och EUR så kommer du förstå vad jag menar. Min uppfattning är att människor rent typiskt underskattar risken att göra vad de upplever att vara låg risk (ex cash på sparkonto), och överskattar risken i att göra vad de upplever vara riskfyllt (ex investera i global aktieindexfond).

I den mån pengar/ekonomiska resurser kan köpa oss glädje och trygghet, behöver vi vara på det klara över att det är relativt din omgivning. Du som läser det här skulle bli långt mindre glad av att jag gav dig en miljon USD - om jag samtidigt gav alla andra människor i hela världen lika mycket pengar. Det intressanta med den observationen är att motsatsen då logiskt borde vara lika sant. Det vill säga; om du förlorar en stor del av dina ekonomiska resurser på kort tid borde det kunna lindras av att "alla andra" gör detsamma. När vi ser värdet av vår globala aktieindexfond backa med 30 % på ett år så förlorar vi i praktiken långt mindre än vi tror att vi gör - helt enkelt för att "alla andra" också förlorar mycket.
100
Investera / SV: Investera i hyresfastigheter ?
« Senaste inlägg av Solnamannen skrivet 31 mars 2019 kl. 14:28:17 »
Jag har pluggat fastighetsekonomi och varit kundansvarig inom bygg & fastighet i bank (även noterade kunder), värderat fastigheter, byggt egna värderingsmodeller etc. har rätt hyfsad koll.

Ska jag säga en sak om kommersiella fastigheter som investeringsobjekt 2019 så är det att påminna om att priset på långa obligationer och fastigheter korrelerar med räntan; alltså tillgångspriset stiger när räntan sjunker och vice versa. Hur det påverkat fastigheter kan illustreras med en kursgraf på någon av de lite större, förvaltande fastighetsbolagen från någon gång i början av 2000-talet fram till idag. Det här borde i en normal värld vara tillgångar som reellt avkastar någonstans mellan riskfri ränta och OMXS30. I själva verket slår många av de här bolagens kursutveckling + utdelning OMXS30 senaste 15 åren - vilket är exceptionellt.

Det är relativt många som under dessa 15 år byggt enorma pappersförmögenheter genom att ständigt låna upp mer pengar i takt med att tillgångspriserna ökar, och lägga in mer pengar i marknaden. Det finns två alternativa förklaringar till deras extrems snabba förmögenhetsuppbyggnad; antingen förutsåg de för 10 år sedan minusräntan (...) eller så är det en kombination av ren tur och hög belåning.

För mig är det väldigt uppenbart att den sistnämnda förklaringen är korrekt. Faktum är att min uppfattning är att det praktiskt taget vid varje givna ögonblick, på varje marknad och i varje bransch/marknadssegment finns ett gäng spelare som är villiga att gå in snabbt och aggressivt med extremt hög risk. En typisk sådan här person har väldigt hög svansföring och kommer att tolka varje framgång (snabb ökning av deras tillgångar) som ett kvitto på deras personliga förträfflighet - vilket i sin tur ger dem självförtroende att fortsätta vågspelet. I praktiken satsar de allt de har + belåning på rött i roulette. Det tycks alltid finns en "marknad" för irrationell spekulation, oavsett om det man spekulerar kring är IT-bolag, BRIC, bubbelvärderade fastigheter, olja, olönsamma bioteknikbolag, solkraft, bitcoin, fingerprint cards eller cannabisaktier. Vad vi vet är att de här spelarna aldrig berättar, syns eller hörs om deras vågspel går åt helvete, vilket det gör för typ 99 av 100.

När tidvattnet drar sig tillbaka (normaliserad penningpolitik alt kris/krasch) ser vi vilka som badat utan badkläder. Då står jag där i strandbrynet och kan köpa nakenbadarnas fastigheter billigt i utbyte mot badkläder. Men inte dessförinnan. Det är en hållning jag haft sedan jag 2014-2015 (lite för tidigt) sålde mina aktier i Lundbergföretagen - och det är en hållning jag kommer ha tills vi ertappar nakenbadare. Det man behöver förstå är att det inte är någon brådska. Man behöver inte ha fastigheter i sin portfölj vare sig två, fem eller tio år. Det finns annat att investera i.

Jag skulle aldrig ge mig på och köpa en egen fastighet som investering. Inte för att jag saknar kompetens - utan för att det är riskfyllt att äga en enda (eller tre) enskilda fastigheter, av lite samma skäl som att det är vansinne att ha 100 % av sin portfölj i 1-3 st småbolagsaktier. Det är också en hel del ansvar och arbete. När jag kommer att börja köpa fastigheter kommer jag göra som jag gjorde med min småbolagsportfölj; jag kommer via en separat ISK investera i 6-10 st noterade fastighetsbolag, och betrakta det hela ungefär som en passiv investerings i en fond. Fast med väldigt låga avgifter.

Som jag skrivit tidigare är fastigheter en intressant investering som kan matcha behoven för en typisk "pensionsportfölj". Inte minst när man väl är nära pension - eller redan pensionerat sig. Hyreskontrakten är i allmänhet skrivna på >5 år och hyran är KPI-indexerad. Traditionella, förvaltande fastighetsbolag brukar lämna en betydande del av det årliga överskottet i utdelning varje år (enkelt, passivt kassaflöde). Men det hela bygger i någon mån på att man köper för rätt pris. Risken för en bred portfölj av förvaltande fastighetsbolag ligger någonstans mellan riskfri ränta och ett rimligt avkastningskrav på OMXS30; avkastningen bör givetvis också ligga där någonstans. Tänk på att i en normal högkonjunktur så pressas hyrorna upp och vakanserna ner i fastigheter. När "vanliga" sämre tider kommer så ökar vakanserna och hyrorna sjunker. Redan det här kan göra fastigheter lite mer svängiga än många väntar sig, typ 1-3 år av 20. Lägg till det att låga räntor och god tillgång på lån ökat skuldsättningen/hävstången, och att låga räntor därtill pressat ned avkastningskravet kanske så mycket som 1-2 procentenheter för mycket (vilket då ska justeras vid nästa återställare). Samtliga parametrar sammantaget gör att jag väntar mig att det finns 50-70 % nedsida i en portfölj med 5-10 st av de större, förvaltande fastighetsbolagen någon gång de närmaste åren. I det perspektivet tycker jag att MSCI Global index eller många av mina småbolagsaktier framstår som attraktivt värderade och tryggare.
Sidor: 1 ... 8 9 [10]